Vi hade i alla fall Otur med vädret!

06,00..
klockan ringer & med ett löjligt skutt är man uppe ur sängen, påklädd & placerad vid frukostbordet. Idag kommer bli en grym dag & det ryser i hela kroppen, nästan som om man frös för en stund.
07,15 kommer Emil inramlandes med alla sina grejor & han har samtidigt lyckats dra in kvarterets stora snövall in i hallen.

Vi sätter oss en stund & prata om de stora gäddorna som ska upp idag medans vi väntar på att Gustaf ska komma så att vi ka sticka iväg.
Det plingar till i Emils telefon & vi fick veta att Gustaf har kört fast med sin bil i en snövall. Allt var lugnt tänkte vi, det är ju bara att skotta undan lite så kommer han snart iväg.
Tiden går & Xboxet slås igång med Hockey i fokus.. Men vart är Gustaf?
Ute yr snön åt alla håll & kanter, man måste nog vara ganska korkad om man ge sig ut i detta väder men inget hindrar oss från att komma iväg på en fisketur så det brydde vi oss inte om.
En stund senare ringer Gustaf & skriker i telefonen att han inte kommer loss men att han snart ska få hjälp men att han kommer att bli lite sen.
Okej, Xboxet fortsätter att rulla medans vi väntar.. & väntar..

1,5 timme senare kommer Gustaf inklampandes med gråten upp i halsen medas jag & Emil blir överlyckliga att vi äntligen kan åka iväg.
Vi slänger snabbt in grejorna i bilen & kör iväg genom snöstormen men stora förhoppningar om fisket.
Väl framme vid den sista infarten till sjön tar det stopp, inte en chans att vi kommer över den där snövallen & kör fast igen så det var bara att parkera & börja gå den sista biten men det skulle väl inte vara så jobbigt, Eller?
Efter 10 minuters plumsande i 50 cm snö med pulka, spö, ryggsäckar & allt så var vi äntligen framme vid sjön i alla fall, nu var det bara sista bite ut till platsen & vi var helt själva. Men att gå sista biten ut skulle ju inte vara lika jobbig eftersom det borde inte ligga lika mycket snö på isen pga blåste, Tänkte vi!

Dock så hade vi ganska mycket fel, lika mycket snö på isen som i skogen vilket var väldigt roligt tyckte vi. Men ute på sjön blåste det ganska mycket mer än vad vi trodde, snön sprutade upp i ansiktet och sikten, ja den kunde man inte hurra för.
Men vi tog oss ut till den plats där vi hade tänkt i alla fall & så skulle vi börja borra & armarna kändes som gelé. 2 hål var borrade jag & Emil medans Gustaf lyckades borra 3 innan vi var helt slut & igen- snöade.

Eftersom vi kom ut ganska mycket senare än tänkt så var det dags för lunch nästan direkt efter vi hade fått ut våra spön.
Vinden tilltog & den yrande snön smekte ömt våra kinder i 10/ ms, va F** gör vi här ute tänkte vi? såhär skulle det ju inte vara.
Men i alla fall, hungriga som bara den var vi så varför inte starta grillen. Lättare sagt än gjort, 3000000 tändstickor gick åt innan vi ens lyckades få fyr på grillen trots att vi gjorde allt för att få den i skydd från vinden.
Med stelfrusna fringrar & snö i hela ansiktet så lyckades vi få fart på grillen & nu var vi hungriga så fram med maten. Men man kan ju undra om det var något fel på det vi åt eller vad hände med Emil?

Vår stelfrusne snögubbe Emil låg & hade skrattanfall & visste inte vad vi gjorde på isen, men går ut i detta väder egentligen? Ingen helt enkelt förutom 3 korkade men extremt fiskesugna killar!
För ett tag så hade vi helt glömt bort spöna & vi var ästan bara fokuserade på att få i oss lite varm & god mat, vi reser oss upp & kolla runt lite... Vart är våra spön?
Dom busiga spöna hade visst gömt sig under all snö.. så Nu var det dags för kurra gömma. Vi räknade till 100 sen sprang vi allt vad vi kunde för att hitta dem.
Som tur var hade Emils spö inte lyckats gömma sig helt utan en bit av vippan stack fram!

Emil- Nästa gång räknar jag bara till 10!

Det var verkligen inte vad vi hade hoppats på, det var lovat sol & inte alls så mycket vind som det var, Vi lyckades packa ihop våra grejor efter mycket slit & drog oss tillbaka mot bilen. På vägen tillbaka sprack molnen upp, solen tittade fram & värmde ömt våra frusma baby- kinder, men hoppet var borta. Vinden lekte fortfarande med snön på isen så det var lönlöst.
Vi skulle stannat hemma & haft en dag framför Xboxet, Nästa gång ska vi nog lyssna på fruntimernas råd..

Men vi hade i alla fall Otur med vädret!
/ Daniel

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0

Om

Min profilbild

Daniel Jarl

Jag är en kille på 19 år som brunnit för fisket hela mitt liv. Flugfisket är det som står mig närmast och jag är alltid på jakt efter nya vatten att slänga flugan i. Just nu studerar jag sista terminen på sportfiskeAkademin i Forshaga, En 3 årig utbildning inom sportfiskebranschen som har givit mig bred kunskap inom allt som har med sportfiske att göra.